...men det är alltid en kamp när det är dags för tabletterna mot mask, på katterna.
Nisse var först katten på plan och hatade det som pesten. För att underlätta brukar jag lösa upp tabletten i vatten och spruta in det i munnen med en spruta. Efter behandling brukade Nisse sitta och dräglar som en Dogue de Bordeaux under köksoffan och titta snett på mig i några dagar.
Sen har vi Simon, 6 kg fluffig katt. P.g.a sin storlek är han den av katterna som behöver störst dos, 1,5 tablett (en tablett/ 4 kg). Det brukar gå bra med honom. Han sitter inte och dräglar efteråt lika mycket, men han undviker mig ett par timmar.
Samma med Mattis. Han undvek mig också tills dess jag hade mutat in mig igen med godis.
Minstingen Esse har bara fått två omgångar av detta medel hittills. Och han är lättast med hästlängder. Han bara tittade konstigt på mig direkt med en blick som sa "Du...det där smakade inte gott" men han sprang inte undan mig eller spotta ut medlet.
Älskar ju mina katter, både dom två som fortfarande är med mig här på jorden och dom två som nu sitter i sin himmel och där dom nu kan titta ner över en molnkant, le och tänka " Ja ja, vi slipper i alla fall det där.."
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar